Tillinge Hembygdsförening

Mer om Tillinge

Tillinges befolkning 1890

Sveriges släktforskarförbund har gett ut en CD-skiva med Sveriges befolkning 1890. Med den skivan som underlag har Sven-Erik Vägermark analyserat de yrken som förekom i Tillinge 1890 inom någon form av "offentlig" verksamhet. Resultatet syns i tabellen nedan.

Tillinges totala folkmängd vid denna tidpunkt var 1555 personer.

	Antal	%
Brukare o Fjärdingsman	0,5
Banvakt	1
Banvaktsförman	1
e.o. Hofrättsnotarie	1
Folkskolelärare	1
Hemmanseg. Kyrkoarb.	0,5
Klockare o Skollärare	1
Komminister	1
Kyrkoherde	1
Småskolelärarinna	2
Sockenbarnmorska	0,5
Stationsföreståndare	1
Summa	11,5	0,74%

April 1890: Problem med nykterheten i Tillinge!

Enköpings-Tidningen skrev den 30 april det året: "Från Tillinge skrifves till oss: Nykterhetssaken är på retur här sedan någon tid. Templarlogen är försvunnen, och en blåbandsförening har uppstått i dess ställe, men förmår icke verka så mycket här som föreningarne i andra socknar. Ett par nykterhetsifrare, deraf den ene var med om första logens stiftande i Tillinge, hafva återfallit i dryckenskapslasten och äro vildare än förut. Mycket bidrager härtill den omständigheten, att inga besutne eller förmögne sluta sig till rörelsen, utan hellre vid tillfälle bjuda sina i föreningen intagna tjenare en sup och derigenom lätt förleda dem till brytande af nykterhetslöftet. Särskilt en hemmansegare är känd för denna ovana, hvarigenom stort hinder för nykterhetsarbetet åstadkommes.

Det vore önskligt, att husbönder bättre än nu föreginge sina underlydande med godt exempel.

Brevskrifvaren mötte i lördags afton vid hemfärden flera såväl åkande som gående Tillingebor, hvilka han misstänkte skulle in åt staden på qvällen enkom för att få sig ett rus".

Oktober 1909 i Tillinge: Dags att se över snöplogningsansvaret.

På kommunalstämman i mitten av oktober månad för hundra år sedan behandlades bl a snöplogningen inför vintern. Följande lista publicerades sedan i Enköping-Posten den 26 oktober: "Till snöploglagsfogdar valdes:

För Broby ploglag: Elof Eriksson i Broby, Ernsta ploglag: G.A. Zettervall i Ernsta, Gryta/Kroklösa ploglag: C.J.Johansson i Kroklösa, Taxhufvud ploglag: Fr. Pettersson i Hummelsta, Dorsilla ploglag: K.G.R. Widlund i Myrby, Windsberga ploglag: Aug. Tall i Windsberga, Öhr ploglag: Sven Eriksson i Öhr, prästgårdens ploglag: C.J. Johansson i Alma, Hansta ploglag: C. Andersson i Hansta, Ulunda ploglag: C.S. Johansson i Ulunda, Ulunda/Wappa ploglag: C.W. Söderberg i Wappa, Wappa gårds ploglag: Gården, Litselås ploglag: Målhammars gård, Lundby gårds ploglag: Gården, Uddala ploglag: C.J. Pettersson i Uddala och Aug. Andersson i Gunstingsbo, Hagby ploglag: E.L. Björklund i Hagby, Järstena ploglag: I. Fredriksson i Tibble, Kihl ploglag: A.L. Kron i Kihl, Hummelsta ploglag: A.J. Johansson, Vester Vela ploglag: Vikt. Eriksson i Wela, Öster Wela ploglag: J. Aug. Carlsson i Wela och för Mälby gårds ploglag: Gården."

Farsoter år 1889 i Tillinge

1889 grasserade en smittsam sjuka i trakten. I provinsialläkarrapporten för Enköping med omnejd står det: "Den akuta sjukdom, som under året visat största freqvensen, har varit Diarrhé eller inhemsk Kolera, hvilken sannolikt till följd af försommarens långvariga torka och starka hetta uppträdde med mycket talrika och häftiga fall under Juni - Augusti månader. De sjuke anfallas af frossbrytningar, kräkning, yrsel och hufvudvärk samt en ytterlig mattighet; febern var hög, ofta rätt ihållande, och sjukdomsbilden antog icke så sällan typen af en verklig nervfeber. Närmast i afseende på antal komna Lung- och Lungsäcksinflammationerna samt mot slutet af året de s.k. Influenzan eller " Ryssfebern". Denna senare yppade sig här inom distriktet först omkring mediet af December och var att börja med åtminstone af mycket mild form men antog hastigt såväl i afseende på freqvens som intensitet en mera hotande karakter. Sin kulmen nådde den icke förrän på Nyåret 1890.
En iakttagelse, som icke blott jag utan äfven mina kolleger på platsen lär hafva gjort, och som icke torde sakna sitt intresse för bedömande af sättet för dess spridning, - var att de första här på orten säkert kända fallen träffade personer, som antingen varit i hufvudstaden och derifrån hemkommit sjuka eller ock omedelbart efter hemkomsten derifrån insjuknade".

År 1959 i Tillinge
Detta år, dvs för 50 år sedan när detta skrives, var folkmängden i Tillinge vid årets slut 1072 personer. 17 hade fötts under året, 10 avlidit. 97 hade flyttat in till socknen, 107 hade lämnat densamma. Församlingens äldsta invånare då var Anders August Tillin (född år 1868) som bodde på Åsundagården i Hummelsta.

Flygolycka mars 1949
Den 3 mars 1949 vid 15-tiden kolliderade två J-30 Mosquitoplan från F1 i Västerås över Tillinge. Detta skedde i samband med en övning i gruppflygning. Båda planen totalförstördes. Det ena kraschade i Ängesta skog i Bred, det andra nära Mälsta (tidigare kallat Skillnaden) i Tillinge. Besättningen, bestående av gifte sergeanten Olander (född 1920) och furir Magnusson (född 1926) i det plan som störtade i Mälsta, torde ha gjutit en ögonblicklig död. Samma gällde för fänrik Hartman (född 1923), som ensam flög det plan som störtade i Ängesta.

Än i dag kan man se resterna av den grop som bildades i skogen nära Mälsta där planet störtade.

För 200 år sedan
År 1809 skördade liemannen ovanligt många offer i Tillinge: dödsiffran blev 78 personer. En våg av mässling tog livet av ca 10 barn under en månad, med det första dödsfallet den 14 april. Det äldsta av dessa var Beata från Frösvi, 16 år gammal. Många i socknen avled också av feber, något som drabbade alla åldrar och med mera jämn spridning över året.

Tre av de 78 under året döda var över 70 år gamla.

Populära namn för 100 år sedan
År 1909 döptes barnen i Tillinge till Evert, Gustaf, Johan, Karl, Oskar, Anna, Kristina, Maria, Rut och Vilhelmina (samtliga dessa namn förekom två gånger i dopboken under året).

Även Agaton, August, Axel, Bror, Emil, Enok, Erland, Evald, Fredrik, Gottfrid, Helge, Hildebert, Mauritz, Nils, Ragnar, Rudolf, Sven och Vilhelm förekom bland pojkarna. För flickorna fanns Agnes, Charlotta, Edit, Elisabet, Elna, Elvira, Evelina, Gunhild, Hilma, Ida, Ingrid, Irma, Matilda, Märta, Sigfrid, Sigrid, Sofia och Teresia med i olika kombinationer.

90 år sedan Spanska sjukan grasserade i socknen!
Den 20 oktober 1918 skördades det första offret i Tillinge i denna svåra influensa, eller i sviter av densamma. Fram till det sista dödsfallet av "spanskan" i maj 1919 dog minst 14 personer i socknen. Ännu idag kan man se de tragiska spåren på kyrkogården: En (flyttad/sparad) gravsten över två systrar från Järstena står mot muren norr om kyrkan. Flickorna hette Anna Emilie och Emma Maria och var 23 respektive 18 år gamla - och de dog med en veckas mellanrum den 7 och 14 december 1918. Fortfarande finns det troligen några Tillingebor som bär på antikroppar mot Spanska sjukan. En förutsättning är förstås att man är 90+...

Föreläsningar på 50-talet
Kanske var du med och lyssnade på någon av dessa föreläsningar?
I så fall kan det måhända väcka minnen till liv. Om inte, kan det kanske vara intressant att se hur mycket lärdom och kunskap man kunde få sig till livs - inom vitt skilda områden - för 50 år sedan i vår socken!

Senast uppdaterad den 5 september 2010